Föreningen
Tolkis FBK består av: en alarmavdelning, en ungdomsavdelning, en stödavdelning och en veteranavdelning. Föreningen har sammanlagt ca 100 medlemmar.
Tolkis FBK är en registrerad förening. Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet. Under året ansvarar styrelsen för kårens verksamhet. Alarmavdelningen leds av kårchefen och gruppcheferna.
Föreningens stadgar är antagna 1993 och reviderade 2021.
Föreningen äger och upprätthåller danspaviljongen Dansholmen i Tolkis. Föreningen ordnar några danser varje sommar på Dansholmen. Dessutom kan Dansholmen hyras till olika tillställningar. Läs mer på Dansholmens egna hemsida genom att trycka här.
Historia
Tolkis var ett industrisamhälle i över två decennier innan den frivilliga brandkåren grundades. Den första sågen i Tolkis grundades år 1875, tegelbruket 1880 och cellulosafabriken 1893.
Med industrins och firma Eklövs hjälp grundades Tolkis Frivilliga Brandkår den 13 februari 1898 och var därmed den första föreningen på orten och samtidigt en av de första frivilliga brandkårerna i Borgå landskommun. I Borgå hade "Frivilliga Brandkåren i Borgå stad" grundats år 1867, men avståndet till Borgå var långt och någon snabb hjälp stod inte att få då en olycka inträffade. Maskinisten G. Hefftler utsågs till brandkårens första kårchef, medan förvaltare Enok Sallmén valdes till styrelseordförande. De enda uppgifterna om brandkåren i Tolkis runt sekelskiftet finns i tidningsnotiser – eventuella protokoll och andra handlingar har försvunnit. På basen av notiserna kan man konstatera att verksamheten så småningom verkar ha mattats av och senare eventuellt helt ha dött ut.
Verksamheten inom Tolkis Frivilliga Brandkår startade på nytt år 1914, då kontorschef Victor Kindberg och maskinmästare Karl Koistinen sammankallade ett möte den 23 juli 1914. Maskinmästare Adolf Lindfors utsågs till kårchef och 45 aktiva medlemmar anslöt sig genast. Verksamheten kom snabbt igång, trots att det fanns besvärligheter med skiftesarbete och kårmedlemmarna jobbade tolv timmar per dag. Brandkårshuset i Tolkis byggdes år 1917 i närheten av cellulosafabriken genom ett samarbete mellan brandkåren och firma Eklöv. Brandkårshuset fungerade länge som Tolkis FBK:s lokaliteter och i byggnaden fanns rum för brandkårens redskap och fordon samt också en festsal och ett mötesrum.
Ett fungerande sätt att skaffa medel till kårens verksamhet har varit att ordna fester av olika slag. Redan i slutet av 1800-talet ordnade kåren danser i närheten av tegelbruket och år 1919 byggde kåren en danslave på en arrendetomt vid samma plats. Området fick namnet Dansholmen och har över hundra år fungerat som kårens festplats och viktigaste inkomstkälla. Kåren köpte tomten av Tampella på 1990-talet. Området har under åren genomgått större och mindre renoveringar och efter tusentals talkotimmar ståtar kåren nu med en enastående och modern dansplats. Danspaviljongen genomgick en större modernisering år 2005 och således har samtliga byggnader på området fått ett ansiktslyft under de senaste tio åren. På Dansholmen arrangeras populära sommardanser, brandkårens årsfest och privattillställningar som bröllop, fester och möten.
Brandkårens verksamhet kretsar sig mycket kring skyddandet av hem och arbetsplatser – brandkåren fungerade och fungerar alltjämt som den lokala industrins brandkår i Tolkis. Tolkis FBK slöt sitt första avtal med Borgå landskommun år 1958 och har under åren haft avtal med industrin på orten. Samarbetet med kommunen och industrin har varit grundstenen i verksamheten och utgjort ett viktigt ekonomiskt stöd för brandkåren. Vid sidan av brandkårens egentliga verksamhet, d.v.s. släcknings- och räddningsuppgifter inom alarmavdelningen, har föreningens organisation vuxit med tiden. Tolkis FBK:s musikkår grundades år 1915 av den energiske Victor Kindberg och fungerar alltjämt som en av cirka 20 brandkårsorkestrar i Finland. Damerna har under brandkårens hela historia stött alarmavdelningen och en särskild damavdelning bildades 1955, med Elna Stenström som första ordförande. Pojkkompaniet grundades 1959 och bytte namn till ungdomsavdelningen år 1979 då även flickor kom med i verksamheten. Den nyaste avdelningen, veteranavdelningen, grundades efter höstmötet 1989.
Efter att brandkåren en lång tid hade verkat på fabrikens område, först i Brandkårshuset och senare också i det f.d. bussgaraget på Tolkisbacken, var det klart att nya och moderna utrymmen behövdes för kårens växande behov. Redan på 1970-talet fanns det planer på att skaffa större utrymmen, men projektet förverkligades först i slutet av åttiotalet och i januari 1988 kunde Tolkis FBK äntligen flytta in i den nya branddepån. Branddepån byggdes i anknytning till Tolkis allaktivitetshus och ligger på ett centralt läge vid Tolkisvägen. Brandkårshuset i Tolkis revs den 17 mars 1993.
Tävlingar har utgjort en central del av kårens verksamhet under de senaste femtio åren. Tolkis FBK:s lag har varit mycket framgångsrika på lokal, nationell och internationell nivå. Den första segern i Pohjolatävlingen (FM-tävling i redskapshantering) kom år 1956 i Åbo, varefter kåren vunnit ytterligare fem FM-guld i samma klass. Kåren har sedan 1963 deltagit i nationella och internationella CTIF-tävlingar med god framgång i Frankrike, Österrike, Polen, Tyskland, Danmark och Finland. Kårens damlag inledde sin verksamhet under 1990-talet och kan ståta med två FM-guld i redskapshantering (Sampo Malja) och dessutom FM-silvermedaljer i CTIF-tävlingarna. Tolkis FBK har erövrat ett stort antal förbundsmästerskap för såväl damer som herrar i junior- och seniorklasser (FSB, ÖNB och UPL).
Under den över hundraåriga historien har G. Hefftler, Adolf Lindfors, Victor Kindberg, Viktor Frejborg, Frans Berg, Birger Stenström, Sven Andersson, Edmund Ekholm och Roger Hacksell fungerat som kårchefer. Styrelseordförande har Enok Sallmén, O. Joufs, Ivar Andersson, Carl Clawér, Victor Kindberg, Verner Broo, Alexander Roselius, Birger Stenström, Sven Andersson, Edmund Ekholm och Hans Högström varit.
Följande personer har kallats till hederschef (utnämningsår i parentes): Adolf Lindfors (1928), Victor Kindberg (1933), Birger Stenström (1965), Edmund Ekholm (1993). Enligt föreningens stadgar kan endast en vid liv varande person vara hedersordförande åt gången och denna utmärkelse har tillfallit Sven Andersson (1975) och Edmund Ekholm (1933). Föreningens hedersmedlemmar är Helmer Stenström (1976), Paul Lökfors (1978), Kurt Munkberg (1990), Taisto Lehtiluoto (1995), Per-Erik Stenström (1998) och Bengt Högström (2006).